Nattningsrutiner

Våra underbara nattningsrutiner känns som bortblåsta. Det har funkat som en dröm hur länge som helst, i stort sett sedan vi flyttade hit för drygt ett år sedan så har nattningen av Madelene fungerat som ett urverk. Med undantag för sjukdomar och tänder förstås. Men nu har alltså något hänt och jag har ingen aning om vad det är som har förändrats. Tidigare så somnade hon på stört i sängen efter hon ätit sin välling men nu är det inte längre så, tidigare i veckan så tvärvägrade hon att somna förrän klockan var elva och somnade då av ren utmattning, sen har det varit massa gråt och skrik och protester innan hon tillslut gett upp och somnat. Jobbigt för både henne och mig för jag vet ju att hon ÄR trött även om hon försöker lura mig. Men efter att ha kräkt av mig lite till en kompis så känns det nu åter hoppfullt. Allt detta är ju första gången för mig och min underbara kompis är ganska erfaren om man säger så. Skönt att ha någon att vräka ur sig så till.

Igår kväll började det kännas lite som att vi är på banan igen för igår var det inte massa gråt och skrik utan det va mer att hon låg och snackade/lekte lite i sängen innan hon tillslut kom till ro. Och det är ju inte så farligt kanske, bra att hon somnar själv och det gör inte ont i mammahjärtat, som det gör när jag har en ledsen liten tjej. Ikväll gick det också hyfsat, samma att hon låg och snackade en lång stund men somnade själv utan gråt så det ser jag som framsteg. Hoppas nu att detta håller i sig och att det bara var en jobbig fas vi tillfälligt gick igenom.