onsdag 7 mars 2012

Nästan förkylningsfria

Nu har det gått så där lång tid igen sedan jag haft tid att blogga. Tyvärr så blir det ofta lite längre inlägg när jag skriver på Google+, saker som jag kanske egentligen hade velat skriva på bloggen men så är jag ändå där och skriver och kortar ner det hela lite. Men för min egen skull ska jag verkligen bli bättre på att försöka skriva ner lite här också, i min "dagbok" på nätet! Har insett att bloggen är väldigt bra att ha, det händer titt som tätt att jag undrar när sjutton gjorde vi de eller det och då är det oftast bara att söka på bloggen så hittar jag det. Men skriver jag inget här så försvinner ju den fina grejen!

Sen har vi haft två intensiva omgångar av förkylningar nära inpå varandra. Nu är vi förhoppningsvis snart klara med denna omgången, Madelene är på dagis igen efter ett uppehåll på två veckor och jag är väl egentligen också så gott som frisk. Nu är det bara grabbarna här hemma som ska bli helt friska, men det är riktigt synd om dem och alla ni som har killar hemma vet ju hur synd det är om dem när de är sjuka, speciellt den vuxna modellen :) Nu hoppas jag verkligen att vi kan få hålla oss friska. Våren och det fina vädret är ju på väg och då vill vi inte behöva vara inne och vara sjuka, nej friska vill vi vara och snart är det väl dags att plocka fram studsmatta och gungorna till Madelene i trädgården.

3 kommentarer:

  1. Har samma funderingar som du. Jag kan börja skriva ett inlägg i G+ som jag i slutändan hellre hade skrivit i min blogg.

    Bloggen känns lite "finare". Det man skriver där ska vara genomtänkt och perfekt. Kanske därför jag inte skriver så ofta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast bloggen för mig behöver inte vara perfekt, det är här jag skriver av mig och det kan handla om precis vad som helst. Ofta är det nog ganska ointressant för utomstående, frågan är ju vem man skriver för, och jag skriver för min egen skull! Funderar på att kanske ta mina långa inlägg på G+ och lägga de på bloggen också för blogginlägg behöver kanske inte alltid vara så långa

      Radera
  2. Hej Martina!

    Så glad jag blir när jag läser din blogg. Grattis att du fått lille Mikael. Du har ju världens sötaste ungar. Roligt att du har det bra med din lilla familj. Tänker ofta på er alla, men läser sällan din blogg.

    Kramar Sonia (Rehab)

    SvaraRadera