Nu är jag igång, jag har nu kommit ut med en liten fot i arbetslivet igen. Efter ett lyckat samtal med chefen på mitt gamla jobb så är nu bollen i rullning och jag är inne som timmis igen. Även om det känns otroligt skönt att komma igång så smått att arbeta och bidra ekonomiskt här hemma så är det ändå lite blandade känslor. Med glädjen över arbete kommer ju även sorgen över att lämna min lille pojk ifrån mig och även att Madelene får långa dagar på dagis. Jag har verkligen njutit denna tiden jag fått vara hemma och jag är glad att jag kunnat vara hemma så länge men en del av mig känner att det är inte tillräckligt. Det här med inskolning och att lämna på dagis hade känts så mycket bättre om jag nu hade kunnat få in honom på det dagiset jag vill. Men nu ser ju verkligheten annorlunda ut och jag får hoppas han kan flyttas över till "rätt" ställe fort.
När jag kom in på jobbet igår så blev jag igenkänd och alla var så vänliga vilket gjorde det extra kul att komma tillbaka. Nu var gårdagens pass ett slags intro/friska upp minnet pass, men allt kom tillbaka väldigt snabbt och det kändes lite som att tiden stått still. Jag har ett nattpass uppbokat som jag ser framemot och sen hoppas jag telefonen kommer gå varm så jag får komma in och jobba mycket.
Det här med att vara timanställd är väl inte riktigt optimalt men det är en bra start och det är på ett ställe jag trivs bra på så jag hoppas ju självklart på att det ska ge något mer i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar